Min dag

För det första så har jag hamnat på en enormt tråkigt praoplats, gråta till lök och skära paprika är väl till största del vi gör. Det minst tråkiga vi får göra, enligt mig, är hälla upp dressing, det kallar jag synd. Höjdpunkten på dagen är att i alla fall få en god gratis lunch.

När jag fick gå hem så mötte jag Maria Eriksson i tcentralen, vi åkte hem och hade tradition. Väldans fin film det blev vill jag påstå!

Nu har boken som jag gillade så mycket som liten, inte bra kommit ut som serie på televisionen, utan finns nu också på teater. Funderar på att hitta ett sällskap och vandra dit och se den. Dårfinkar och dönickar heter den förresten.

Internet märker jag noll skillnad på, samma som vanligt?

Ett måste att tillägga, jag älskar att konversera. Speciellt när det kommer upp en och en annan het potatis som alla flinar bort, det var väl det enda. ciao!